dailyrhymer

fan vilken jävla skitdag man har
varje dag man måste åka ner på stan
jobba timmar hinner inte pusta ut ta ett andetag
ens en gång om dan
men det är så livet är när man lever som man gör
ingenting att göra åt just nu iallafall
men det går ju alltid att klaga
& det är mitt fall
annars får jag sjuka anfall
jag kommer på endel rader under dagen
när jag jobbar har det alltid varit samma kommentarer,
från chefer som inte brytt sig ett skit
fan man hör inte hit
dom bryr sig bara om företagets högsta elit
och det är tydligen inte jag såklart
"var det bra så, ska du äta här eller ta med?"
jag skiter i er!
jag struntar i mc donald´s smilet
om ingen ser på så spottar man flitigt i happy-mealet
livet går för ofta på vägar av trams
mitt är blandat i skit som ja önska inte fanns
det är livets dekadans jag är en dålig musikant
eller är jag något bra överhuvudtaget
jag drar upp min krage
vill inte bli tagen
för nån, eller nått jag inte är
jag är den jag är vi får se vart det bär
hoppas på en karriär men inte inom företaget
jag vill bara bort från skiten släppa taget
jag vill bli en ny person som är seriös
inte vara bakis stå och svettas vid en fritös